Trots att det är sent syns inga mörka fläckar i dikena vid sidan av vägen. Solen skiner fortfarande. Den fyller det vidsträckta landskapet och den ändlösa vägen med ett märkligt ljus, trots att det är midnatt och allt borde ligga i mörker.

Jag åker mot platsen som kallas världens ände. Nordkap är den nordligaste punkten i Europa som det är möjligt att köra till. Nordkap ligger på latitud 71°10’21” N på ön Magerøya utanför Norges kust, ungefär 1 800 kilometer med bil från Stockholm, där jag började min resa. Här uppe går solen aldrig ner mellan 14 maj och 29 juli.

Runt mig finns den tommaste och ödsligaste terräng jag någonsin sett. Ibland känns det som att de massiva stenväggarna sluter sig över oss. Andra gånger drar marken sig tillbaka och nästan försvinner – ett stort öde busklandskap i alla riktningar utan ett träd i sikte.

Evig sol

Solen vägrar att gå ned. Det spelar ingen roll hur många mil som läggs till trippmätaren eller hur många timmar och minuter som går. Håll solen på vänster sida, foten på gasen och följ gps:en norrut. Så har det varit i två dagar nu och ändå fortsätter resan. Omgivningen blir allt vildare och vägen allt ödsligare för varje backkrön jag kommer över.

Jag har fått se några underbara vyer i Skandinavien. Överallt har alla varit ute för att njuta av sommarsolen innan tiden rinner iväg, ljuset börjar försvinna och den första höstkylan kommer.

Men jag har kört tillräckligt för i kväll och gör klokt i att stanna i staden Alta. För bortom Alta är kartan tom. Det är sent, men det serveras fortfarande mat - så länge du gillar renstek...

Morgonen gryr. Att säga att den gryr stämmer inte riktigt eftersom solen aldrig gått ner.. När jag får syn på Magerøya är det nästan lunchtid. Det är inte lika romantiskt att åka över till ön som det var för ett par år sedan. 1999 ersattes bilfärjan nämligen av en undervattenstunnel på 6 875 meter.

På toppen av världen

Jag åker raka vägen till huvudattraktionen i slutet av Europas nordligaste väg. Där tar jag en promenad längs med räcket som hindrar besökare från att falla från världens ände. Jag drar in luften och blickar ut över det ändlösa havet.

Jag utnyttjar dagen som aldrig tar slut och kör längs öns nästintill öde vägar till långt efter midnatt. Det är ett surrealistiskt nöje att färdas över det här förunderliga, ödsliga landskapet i fullt dagsljus.

Nästa morgon stannar jag vid den pittoreska kyrkan i Honningsvåg, varefter det bara återstår en plats till att besöka innan jag lämnar Nordkap – en av världens nordligaste bensinstationer. När jag fyller tanken med Shell V-Power Nitro+ visar gps:en att jag befinner mig på latitud 70° 59’ 6” N.

Det finns ingen motorväg tillbaka till Stockholm, bara en lång, utmanande landsväg.Visst, det är en lång väg tillbaka, men om jag ser till att ha midnattssolen på höger sida och foten på gasen så kommer det att gå bra.

Mer under Utanför huvudstråken

Uppe i bergen

Om du älskar friluftsliv har de schweiziska alperna allt: skidåkning, snowboardåkning, mountainbikecykling, vandring och forsränning. Men vi var ute efter en annan upplevelse. Motorjournalisten James Mills tog sig an det legendariska Flüelapasset.