London
När klockan är fyra på morgonen och staden sover ger sig motorjournalisten Angus Frazer ut för att uppleva Storbritanniens huvudstad i ett helt nytt ljus.
Jag kör in i London söderifrån, korsar Themsen över Westminster Bridge och sätter kurs mot Houses Of Parliament. Över mig hänger två gula skivor sida vid sida på den fortfarande mörka morgonhimlen. Den till vänster är månen, den till höger urtavlan på Big Ben.
Cirkus i staden
Klockan är tio i fyra på morgonen, sex timmar innan London Eye börjar snurra och turister kan inta luften. Jag är här för att hitta mina egna unika utsikter över staden och kör på tomma vägar, vilket bevisar att du inte behöver bo vid grindarna till Nürburgring eller vid foten av Stelviopasset för att njuta av din bil.
Tio minuter senare står jag och stampar i en bilkö vid Piccadilly Circus. Även om Big Ben berättar för världen att det är söndag morgon är lördagsnatten långt från över här. Här är det lika mycket trafik på vägarna som det är klockan nio en måndagsmorgon. När trafiken öppnas upp lite grann åker jag mot lugnare gator; med Trafalgar Square bakom mig finns det gott om dem.
Det är härligt att vara på väg igen, att känna däcken rulla längs the Strand medan jag kör genom juristkvarteret Temple. Det är ett sant nöje att köra på dessa fantastiska gator utan att behöva bekymra sig över att fastna i trafiken.
West End Show
Jag kör av Fleet Street och tar Blackfriars Bridge över Themsen. Jag tar en genväg genom bakgatorna till Borough Market, strax söder om London Bridge, fortfarande helt utan sällskap på vägarna. När jag närmar mig London Dungeon har jag inget annat val än att följa vägen in i en lång, mörk tunnel, innan jag kan sätta kurs mot West End.
Vid den gamla hamnen West India Docks på Isle of Dogs får jag vrida ordentligt på nacken för att se One Canada Square, den högsta av skyskraporna i affärsområdet Canary Wharf. Efter en stund kör jag tillbaka västerut mot de gamla stadsdelarna eftersom det inte finns en chans att jag får se soluppgången bakom den här gigantiska byggnaden. Jag parkerar på Waterloo Bridge och ser Themsens grå vatten glittra när solen sakta går upp.
Det är dags att ge Piccadilly Circus en andra chans. När jag kör tillbaka över Westminster Bridge står Big Bens visare på halv sex. Nu är det bara jag, Churchill-statyn, och en och annan polis som patrullerar gatorna runt Parlamentet. Jag kör upp och förbi Trafalgar Square och där framme ser jag Piccadilly Circus neonljus.
Ensam i staden
Nu är trafiken borta. Fantastiskt – till och med Piccadilly Circus är öde. Jag ler för mig själv. Londons gator är mina. Det finns ingen tid att förlora. Vem vet hur länge gatorna får vara så här fridfulla och lugna?
Jag kör nedför Piccadilly och sedan runt den massiva rondellen som är Hyde Park Corner. Härifrån kör jag hela vägen upp till toppen av Park Lane, runt Marble Arch och tillbaka ner på andra sidan till Hyde Park Corner, där jag tar avfarten mot Constitution Hill. Återigen är vägen helt öde och upplevelsen blir inte mindre surrealistisk när jag passerar Buckingham Palace.
Jag tillbringar nästa timme med att köra vilse på bakgatorna, utan att varken veta eller bry mig om vart jag hamnar. Om bara en timme eller två kommer gatorna vara så fullpackade att det nästan är omöjligt att köra på dem.
Morgonen och bilturen som var så inbjudande börjar nu förlora sin charm. Gatorna är inte längre bara mina. Men då kommer jag på att även om alla vägar leder till London, så finns det många som leder härifrån också. Och det finns många fantastiska bilvägar att utforska inom räckhåll från staden.
Mer under Hemliga rutter
Amsterdam
Amsterdam är mer känt för sina kanalbåtar och cyklar än bilvänliga gator. Motorjournalisten Victoria MacMillan Bell reste till Nederländerna, Royal Dutch Shells hemland.
Barcelona
Bered dig på att få Barcelonas nattliga hemligheter avslöjade. Vi skickade ut journalisten Jane Cloete på midnattsgatorna i den katalanska huvudstaden för att hitta en hemlig rutt.