När den första bilen kommer flygande uppför bergspasset mot oss, står det klart att tasmanierna har tänkt helt rätt. Bilens strålkastare brinner, motorn fräser, avgasröret mullrar och bilen kränger från den ena sidan till den andra då vägen går i sicksack uppför berget. Ljudet från åskådarna matchar ljudet från bilens däck i den skarpa högerkurvan. Targa är igång och Tasmanien älskar det.

Välkomstfest

Lokalbefolkningens mottagande av rallybilarna som kör runt ön – som bara mäter 326 kilometer från öst till väst och 306 kilometer från norr till söder – är minst sagt hänförande.

Genom stadskärnor och samhällen, över nakna berg och ned genom ett tätt djungeltak, längs med piskande hav och förbi vidsträckta insjöar – Targa ger förarna till de 300 klassiska rallybilarna och sportbilarna allt det har.

Och det gör vi också. Vi följer dem överallt, vi spejar efter dem, så långt det är möjligt med sömndruckna ögon, innan bilarna skär genom Tasmaniens spektakulära landskap. Inte för att det är något dåligt att ställa klockan på 04.00. Med en icke-existerande trafik har Tasmaniens motorvägar bättre effekt än en dubbel espresso.

En dos rallyhistoria

För Targas åskådare är det inte bara Tasmaniens variationsrika landskap som lockar; okända förare, och stora namn – som regerande världsmästaren i rally Alister McRae – kommer för att försöka ta hem tävlingen. Och sen har vi bilarna.

Bilar som Ford Escort Mark II, 911 2,7 RS och välljudande Alfa GTV6 dansar framför dina ögon i en mångskiftande föreställning som visar upp höjdpunkt efter höjdpunkt från rallyns historia under de gångna årtiondena. Kontrasten mot otroligt effektiva Subaru Impreza WRX STi och Mitsubishi Evos är slående. Och så har vi några av de mest halsbrytande maskinerna som tillverkas idag, till exempel Lamborghini Gallardo Superleggera eller Porsche 911 GT2.

Lust att ta en tur själv?

Några av vägarna slingrar sig upp i bergen, andra går rakt över brända brandgula slätter, medan kustvägarna omfamnar dramatiska landskap som du bara trodde fanns på film. Det skulle vara fantastiskt att köra tävlingen på riktigt. Och om vi lägger ekonomiskt banala frågor åt sidan, varför inte? Rookie-rallyt för nybörjare ger oerfarna en mjuk start med tre dagars körning istället för fem. Är detta fortfarande för mycket ger Tour-klassen dig möjligheten att köra alla sträckorna innan tävlingsfältet, i din egen bil, utan tidspress eller kostnader för en specialförberedd bil.

Men om detta inte heller lockar, så är Tasmanien med sitt varma och vänliga folk, oförglömliga landskap och – inte minst – vägarna, väl värt ett besök i sig.

Mer under Utanför huvudstråken

Vi befinner oss i Tyskland, på B500 – B som i Beryktad och

B som i namnet på platsen: Baden-Baden. Författaren Geoff Hill ska avgöra om detta är Europas bästa motorcykelväg.

Uppe i bergen

Om du älskar friluftsliv har de schweiziska alperna allt: skidåkning, snowboardåkning, mountainbikecykling, vandring och forsränning. Men vi var ute efter en annan upplevelse. Motorjournalisten James Mills tog sig an det legendariska Flüelapasset.