Stormvarning
Vi åker till Storbritanniens våtaste plats för att utforska några av Europas bästa vägar.
Dalness är så avlägset att inte ens bergsräddarna har hört talas om det. ”Dalness? Var ligger det?” Okej, jag fattar. Jag ska se till att inte köra vilse i Dalness. Platsen finns inte i vår gps heller. På morgonen tidigare idag knappade vi in de exakta gps-koordinaterna till Dalness och gjorde det enda vettiga en biltokig människa med någorlunda självrespekt bör göra: knyta åt halsduken och bege sig till det storslagna skotska höglandet.
På syndaflodens vägar
Enligt Storbritanniens meteorologiska institut är Dalness den våtaste platsen i hela Storbritannien och kan skryta med en genomsnittlig årlig nederbörd på 3,3 meter. Men, Dalness ligger också mitt i några av de mest spektakulära landskapen du kan hitta.
Vägarna är inte alltför dåliga heller – asfaltsvägarna sträcker sig längs med djupa dalgångar och skär in i sidorna på respektingivande bergskedjor. Vägarna och ekosystemet gör de skotska högländerna till en av de bästa platserna för bilturer i Europa dygnet runt, året om.
När vi till slut hittar Dalness undrar vi vem som egentligen mäter nederbörden här? Bortsett från några nyfikna rådjur ser vi inte en själ. På en karta över området ser vi att Dalness ligger innanför den sydvästliga gränsen för National Trust for Scotlands 5 800 hektar stora naturskyddsområde Glencoe och Dalness.
Dalness ligger bara några kilometer väster om A82, mellan Fort William och Crianlarich. Det är skyltat mot Glen Etive och den omarkerade vägen som slingrar sig fram dit går längs floden Etive som följer dalgången. Den brända brandgula ljungen som ger det omgivande landskapet dess speciella färg saknar inte vatten. Vattnet fullkomligt vräker ned från himlen och forsar längs bergsluttningarna. Floderna rasar och vattnet står högt i insjöarna medan de kraftiga vindarna får det att regna från sidan.
Vägen till ingenstans
Inte ens vädret kan stoppa oss; de tomma vägarna är våra. A82 är precis en sån väg bilen behöver för att sträcka på benen. Med sina raksträckor, bra sikt och stora höjdvariation har den allt du behöver för att kunna njuta av bilkörning i en trygg miljö.
Det finns dock ingen möjlighet att handla, det finns inte ens någon trafik här. Det är svårt att förstå hur glesbefolkat de skotska högländerna är. Du har vägarna och det omgivande landskapet helt för dig själv och det gör regionen till en av Europas bästa för bilkörningsentusiaster.
Mätning av Shell V-Power Nitro+
Ett varningens ord, dock. Håll ett vakande öga på bränslemätaren. De närmaste depåstoppen är antingen Glasgow eller Fort William, så om du åker hit, se till att fylla tanken helt med vårt bästa prestandabränsle Shell V-Power Nitro+ i Glasgow innan du ger dig av norrut.
När vi har stannat för att fylla på mer bränsle frågar kvinnan bakom disken på bensinstationen vart vi är på väg. ”Dalness?” frågar hon. ”Det har jag aldrig hört talas om.” När jag berättar för henne att det är Storbritanniens våtaste plats kommer hennes skotska stolthet fram. ”Det stämmer inte! Fort William är våtast. På andra platser mäter de regn i millimeter, här mäter vi det i fot!”
Vi stannar vid Kingshouse, ett gammalt fort med glödande koleldar och väggar med historier som ger kalla kårar längs ryggraden. Sconesen skulle kunna mata en hel armé, men vi är de enda besökarna. Det är en påminnelse om hur bra tajming – sen höst eller tidig vår – gör att du kan få utlopp för din bilkörningspassion på några av Europas mest spännande vägar.
Tid för ett sista blås. Vem bryr sig om en storm närmar sig vid horisonten?
Fyll på med Shell V-Power Nitro+, som har utformats för att skydda mot avlagringar och korrosion, inför nästa biläventyr.*
*Den faktiska effekten kan variera beroende på fordon, hur gammalt fordonet är, samt körförhållanden och körstil.
Mer under Utanför huvudstråken
Vi befinner oss i Tyskland, på B500 – B som i Beryktad och
B som i namnet på platsen: Baden-Baden. Författaren Geoff Hill ska avgöra om detta är Europas bästa motorcykelväg.
Uppe i bergen
Om du älskar friluftsliv har de schweiziska alperna allt: skidåkning, snowboardåkning, mountainbikecykling, vandring och forsränning. Men vi var ute efter en annan upplevelse. Motorjournalisten James Mills tog sig an det legendariska Flüelapasset.